. : http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1116/
: Unknown
: Mon Apr 11 06:55:24 2016
: IBM-866
Inuti en jttestorm p Saturnus | ESO Sverige

eso1116sv — Pressmeddelande (forskning)

Inuti en jttestorm p Saturnus

19 maj 2011

En ovanlig storm i planeten Saturnus atmosfr har studerats mer ingende n vad som tidigare varit mjligt. Observationerna gjordes av ESO:s jtteteleskop VLT har tillsammans med NASA:s rymdsond Cassini. Studien r gjord av ett internationellt forskarteam och kommer att publiceras den hr veckan i tidskriften Science.

Planeten Saturnus atmosfr frefaller vanligtvis vara lugn och fridfull. Men en gng per Saturnus-r (som r ungefr 30 jordr lngt) anlnder vren till jtteplanetens norra halvklot och lngt under molnen brjar det rra sig. Detta leder till dramatiska strningar som strcker sig runt hela planeten (eso9014).

NASA:s rymdsond Cassini [1], som r i omloppsbana runt planeten, var frst med att upptcka den senaste stormen av denna typ i december 2010 genom att anvnda ett instrument som kan mta radio- och plasmavgor. Stormens utveckling fljdes ven av amatrastronomer. Nu har den studerats i detalj genom att anvnda infrardkameran VISIR [2] p ESO:s jtteteleskop VLT koordinerat med observationer gjorda av instrumentet CIRS [3] p Cassini.

Det hr r bara den sjtte jttestorm p Saturnus som man har sett sedan r 1876. Det r den frsta som ngonsin har studerats i vrmestrlning, eller termiskt infrartt ljus, vilket gr att man kan se temperaturvariationer inuti Saturnus-stormen. Stormen r ocks den frsta ngonsin som observerats av en rymdsond i omloppsbana.

Leigh Fletcher vid Oxfords universitet i Storbritannien r huvudfrfattare till den nya studien.

Strningarna p Saturnus norra halvklot har skapat ett gigantiskt, vldsamt och komplext utbrott av starkt lysande moln som har spridit sig ut ver hela planeten, sger han.

Nu nr vi har bde VLT och Cassini som studerar stormen samtidigt ger oss en riktigt bra mjlighet att stta observationerna frn Cassini i rtt sammanhang. I tidigare studier av sdana stormar har man bara kunnat anvnda sig av reflekterat solljus. Nu har vi fr frsta gngen anvnt termiskt infrartt ljus och kan d avslja dolda omrden i atmosfren och mta upp de kraftiga frndringar av temperaturen och vindarna som r frknippade med hndelsen, sger Leigh Fletcher.

Stormen kan ha sitt ursprung djupt nere i molnen av vattennga dr ett skvderliknande fenomen skapade en gigantisk konvektionsplym. P samma stt som varm luft stiger uppt i ett rum med vrmelement s steg den hr gasansamlingen uppt och skt igenom Saturnus vanligtvis fridfulla vre atmosfr. Dessa vldiga strningar vxelverkar med de cirkulerande vindarna som rr sig i st-vstlig riktning och orsakar dramatiska temperaturfrndringar hgt upp i atmosfren.

Glenn Orton (Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, USA) r en annan av forskarna i teamet.

Vra nya observationer visar att stormen hade stor pverkan p atmosfren. Den transporterade energi och material ver stora avstnd och frndrade vindarna i atmosfren genom att skapa vindlande jetstrmmar och gigantiska virvlar. P s stt har den strt Saturnus lngsamma rstidsvariationer, tillgger han.

Ett ovntat inslag som kan ses i de nya bilderna frn VISIR r flckarna, som har ftt namnet stratosfriska fyrbkar (stratospheric beacons). De bestr av kraftiga temperaturfrndringar hgt uppe i Saturnus stratosfr 250-300 km ver molntaket i den lgre atmosfren - och visar hur pass hgt upp i atmosfren som effekterna av stormen strcker sig. Normaltemperaturen i Saturnus atmosfr r ungefr 130 minusgrader vid denna rstid, men fyrbkarnas temperatur har uppmtts att vara 15-20 grader varmare.

Fyrbkarna syns inte alls om man tittar efter reflekterat solljus, men kan vara ljusstarkare n all strlning frn resten av planeten ihop nr man observerar i termiskt infrartt ljus med VISIR. Dessa fenomen hade aldrig tidigare observerats vilket gr astronomerna oskra p om de r vanligt frekommande i den hr typen av stormar.

Vi hade tur som hade en observationsperiod som var schemalagd tidigt under r 2011, som ESO tillt oss flytta fram i tiden s att vi skulle kunna observera stormen s tidigt som mjligt. Vi hade n mer tur i att CIRS-instrumentet p Cassini ocks kunde observera stormen vid samma tidpunkt. D hade vi bde bilderna frn VLT och spektroskopi frn Cassini som vi kunde jmfra med varandra, sger Leigh Fletcher.

En sdan hndelse kommer bara en gng per generation, s vi kommer fortstta att observera den, sger han.

Noter

[1] Cassini-Huygens-projektet r ett samarbetsprojekt mellan NASA, ESA och det italienska rymdorganet ASI. NASA:s Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, Kalifornien r en avdelning av California Institute of Technology och frvaltar projektet t NASA:s Science Mission Directorate i Washington, DC.

[2] VISIR r en spektrograf och kamera som sitter p VLT och som observerar i mellanvgig infrartt ljus. VISIR byggdes av CEA/DAPNIA/SAP och NFRA/ASTRON.

[3] CIRS (Composite Infrared Spectrometer) r en spektrograf fr infrartt ljus p Cassini. CIRS anvnds fr att analysera vrmestrlning och kan p detta stt urskilja sammansttningen hos en himlakropp.

Mer information

Forskningen presenterades i en artikel som kommer att publiceras i tidskriften Science den 19 maj 2011.

Forskarlaget bestr av Leigh N. Fletcher (Oxfords universitet, Storbritannien), Brigette E. Hesman (Marylands universitet, USA), Patrick G.J. Irwin (Oxfords universitet), Kevin H. Baines (Wisconsin-Maddisons universitet, USA), Thomas W. Momary (Jet Propulsion Laboratory (JPL), Pasadena, USA), A. Sanchez-Lavega (Universidad del Pas Vasco, Bilbao, Spanien), F. Michael Flasar (NASA Goddard Space Flight Center (GSFC), Maryland, USA), P.L. Read (Oxfords universitet), Glenn S. Orton (JPL), Amy Simon-Miller (GSFC), Ricardo Hueso (Universidad del Pas Vasco), Gordon L. Bjoraker (GSFC), A. Mamoutkine (GSFC), Teresa del Rio-Gaztelurrutia (Universidad del Pas Vasco), Jose M. Gomez (Fundacion Esteve Duran, Barcelona, Spanien), Bonnie Buratti (JPL), Roger N. Clark (US Geological Survey, Denver, USA), Philip D. Nicholson (Cornell-universitetet, Ithaca, USA) och Christophe Sotin (JPL).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, r Europas frmsta samarbetsorgan fr astronomisk forskning och vrldens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stds av 15 lnder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederlnderna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och sterrike. ESO:s ambitisa verksamhet rr design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanlggningar som gr det mjligt fr astronomer att gra banbrytande vetenskapliga upptckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att frmja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, vrldens mest avancerade observatorium fr synligt ljus, och VISTA, det strsta kartlggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och vrldens hittills strsta astronomiska projekt. ESO planerar fr nrvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop fr synligt och infrartt ljus, E-ELT, som kommer att bli vrldens strsta ga mot himlen.

Lnkar

Kontakter

Robert Cumming
Onsala rymdobservatorium
Sweden
Tel: +46 31 772 5500
Mobil: +46 704933114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Dr Leigh N. Fletcher
Glasstone Science Fellow, University of Oxford
UK
Tel: +44 1 865 272 089
E-post: fletcher@atm.ox.ac.uk

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei Mnchen, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Jia-Rui C. Cook
Media Relations Specialist, NASA's Jet Propulsion Laboratory
Pasadena, USA
Tel: +1 818 354 0850
Mobil: +1 818 359 3241
E-post: Jia-Rui.C.Cook@jpl.nasa.gov

Nancy Neal-Jones
Science Writer, NASA's Goddard Space Flight Center
USA
Tel: +1 301 286 0039
E-post: Nancy.n.jones@nasa.gov

Elizabeth Zubritsky
Science Writer, NASA's Goddard Space Flight Center
USA
Tel: +1 301-614-5438
E-post: elizabeth.a.zubritsky@nasa.gov

Pete Wilton
Acting Deputy Head of Press & Information Office, University of Oxford
UK
Tel: +44 1865 283 877
E-post: pete.wilton@admin.ox.ac.uk

Connect with ESO on social media

Detta r den versatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1116, som tagits fram inom ramarna fr ESON, ett ntverk av medarbetare i ESO:s medlemslnder som fungerar som lokala kontaktpersoner fr media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra hndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige r Robert Cumming.
Anvndningsregler fr bilder och videor
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1116sv
Namn:Saturn
Typ:• Solar System : Planet : Type : Gas Giant
• Solar System : Planet : Feature : Atmosphere : Storm
Facility:Very Large Telescope
Science data:2011Sci...332.1413F

Bilder

Huge storm on Saturn observed by ESO's Very Large Telescope
Huge storm on Saturn observed by ESO's Very Large Telescope
text p engelska

Se ven

Skicka dina synpunkter!
Subscribe to receive news from ESO in your language
Accelerated by CDN77