eso1037sv — Bildrelease
En nrbelgen galax som liknar vr
8 september 2010
ESO har publicerat en ny spektakulr bild av spiralgalaxen NGC 300. Den liknar Vintergatan, men tillhr en galaxgrupp ungefr sex miljoner ljusr frn oss i stjrnbilden Bildhuggaren. Bilden, som avsljar hur galaxen r uppbyggd i enastende detalj, r ett resultat av 50 timmars exponering med vidvinkelkameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. P himlen tcker NGC 300 ett omrde stort som tv tredjedelar av en fullmne.
NGC 300 upptcktes frn Australien av den skotske astronomen James Dunlop i brjan av 1800-talet. Den r en av de mest nrbelgna och igonfallande spiralgalaxerna p den sdra stjrnhimlen och r tillrckligt ljusstark fr att ltt kunna observeras med fltkikare. Den ligger i den oansenliga stjrnbilden Bildhuggaren som r hemvist t bara ngra f ljusstarka stjrnor, samt en ansamling av nrliggande galaxer som tillsammans kallas Sculptorgruppen [1]. Andra galaxer i gruppen som har observerats med ESO-teleskop r NGC 55 (eso0914), NGC 253 (eso1025, eso0902) och NGC 7793 (eso0914). Mnga galaxer har sm sregenheter men NGC 300 framstr som anmrkningsvrt normal. Det gr den till ett utmrkt exemplar fr astronomer som vill studera sammansttning och innehll hos spiralgalaxer som liknar vr egen.
Bilden r uppbyggd av observationer med vidvinkelkameran WFI (Wide Field Imager) vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Den r en sammanslagning av ett flertal enskilda bilder tagna med olika filter vid olika tillfllen under en period av flera r. Den sammanlagda exponeringstiden r ungefr 50 timmar. Huvudsyftet med den omfattande observationskampanjen var att gra en osedvanligt grundlig detaljstudie av stjrnorna i galaxen. I studien har man rknat bde antalet och typer av stjrnor och mrkt ut omrden ibland ven enskilda stjrnor som frtjnar att granskas vidare. En s detaljrik samling av data kommer i alla hndelser att vara anvndbar fr andra studier under lng tid framver. Genom att observera galaxen med filter som separerar ut ljus vid specifika vglngder framtrder rdrosa moln i galaxens spiralarmar: i dessa omrden bildas mnga nya stjrnor. Med sin vidvinkelkapacitet, 34 x 34 bgminuter, motsvarande ungefr fullmnens storlek p himlen, r WFI ett utmrkt verktyg nr man studerar just vidstrckta objekt som NGC 300.
NCG 300 r hemvist till mnga andra intressanta astronomiska fenomen som har studerats med ESO-teleskop. Hr ligger det mest avlgsna svarta hl, bildat i en stjrnexplosion, vi knner till (eso1004). Hlet, som upptcktes i ett dubbelstjrnesystem tillsammans med en het och ljusstark WolfRayet-stjrna, r dessutom ett av de tyngsta i sin viktklass. Dessutom hller NGC 300 och en annan galax, NGC 55, p att lngsamt dras samman. Galaxerna r i ett tidigt stadium av en utdragen ihopslagningsprocess och snurrar sakta runt ett gemensamt masscentrum samtidigt som de lngsamt kommer allt nrmare varandra (eso0914). Den hittills bsta uppskattningen av avstndet till NGC 300 gjordes ocks av astronomer som anvnde ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet (eso0524).
Noter
[1] Astronomer brukar rkna NGC 300 till Sculptorgruppen. De allra senaste avstndsbedmningarna visar dock att galaxen ligger betydligt nrmare oss n mnga av de andra galaxerna i gruppen, och tyder p att den kanske bara r lst bunden till den.
Mer information
ESO, Europeiska sydobservatoriet, r Europas frmsta samarbetsorgan fr astronomisk forskning och vrldens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stds av 14 lnder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederlnderna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och sterrike. ESO:s ambitisa verksamhet rr design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanlggningar som gr det mjligt fr astronomer att gra banbrytande vetenskapliga upptckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att frmja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, vrldens mest avancerade observatorium fr synligt ljus, och VISTA, det strsta kartlggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och vrldens hittills strsta astronomiska projekt. ESO planerar fr nrvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop fr synligt och infrartt ljus, E-ELT, som kommer att bli vrldens strsta ga mot himlen.
Kontakter
Robert Cumming
Onsala rymdobservatorium
Sweden
Tel: +46 31 772 5500
Mobil: +46 704933114
E-post: robert.cumming@chalmers.se
Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey telescopes Press Officer
Garching bei Mnchen, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org
Om pressmeddelandet
Pressmeddelande nr: | eso1037sv |
Namn: | NGC 300 |
Facility: | MPG/ESO 2.2-metre telescope |