eso1025sv — Bildrelease

VISTA synar Bildhuggargalaxen

16 juni 2010

Som en del av dess f��rsta observationsprojekt har ESO:s teleskop VISTA tagit en enast��ende ny bild av Bildhuggargalaxen (NGC 253). Teleskopet vid Paranalobservatoriet i Chile observerar i infrar��tt ljus, vilket g��r att dess blick mot rymden p��verkas mindre av interstell��rt stoft. Den nya bilden avsl��jar otaliga svala stj��rnor samt en i��gonfallande stav av stj��rnor som korsar galaxens mitt. Bilden b��r med sig ny information om galaxens historia och utveckling.

Bildhuggargalaxen (NGC 253), d��pt efter stj��rnbilden som den ligger i (Bildhuggaren, eller Sculptor p�� latin), ��r en av himlens ljusstarkaste galaxer. Den syns inte fr��n Sverige men fr��n sydligare breddgrader r��cker det med en f��ltkikare f��r att f�� syn p�� galaxen, som uppt��cktes av Caroline Herschel fr��n England 1783. Spiralgalaxen NGC 253 ligger cirka 13 miljoner ljus��r fr��n jorden. Den ��r den ljusstarkaste medlemmen i en mindre grupp av galaxer som kallas Sculptor-gruppen, som i sin tur ��r en av de n��rmaste galaxgrupperna till Lokala gruppen av galaxer d��r v��r egen galax ing��r. Att Bildhuggargalaxen ��r s�� pass ljus f��rklaras delvis med att d��r p��g��r det ett h��ftigt utbrott av ny stj��rnbildning. NGC 253 ��r f��r ��vrigt en mycket dammig galax: stoftet mellan stj��rnorna skymmer mycket av ljuset (eso0902). Sedd fr��n jorden ��r galaxen n��stan kantst��lld, med tydliga spiralarmar som str��cker sig ut fr��n den ljusa k��rnan i mitten.

VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, Kartl��ggningsteleskopet f��r astronomi i synligt och infrar��tt ljus) ��r det senaste tillskottet vid ESO:s Paranalobservatorium i den chilenska Atacama��knen. Det ��r dessutom v��rldens st��rsta kartl��ggningsteleskop. Efter att det ��verl��mnades till ESO i slutet av 2009 (eso0949) anv��ndes teleskopet f��r att genomf��ra tv�� detaljstudier av mindre omr��den p�� himlen innan det b��rjade ��gna sig ��t de mycket mer omfattande kartl��ggningar som nu genomf��rs. En av dessa ���mini-kartl��ggningar��� var just en detaljstudie av NGC 253 och dess omgivning.

D�� VISTA arbetar i infrar��tt ljus kan teleskopet se rakt igenom stoftet och dammet som ��r k��nnetecknande f��r galaxen n��r den avbildas i synligt ljus. Nu tr��der oerh��rda m��ngder av svalare stj��rnor fram som knappt registreras med teleskop som bara ser i synligt ljus. VISTA:s blick avsl��jar det mesta av det som dolde sig bakom de tjocka stoftmoln i galaxskivans centrala delar. Det ger ��ven en blick in mot en stav av stj��rnor som korsar galaxk��rnan och som inte syns i bilder tagna i synligt ljus. De st��tliga spiralarmarna str��cker sig nu ��ver hela galaxens skiva.

De fina observationsf��rh��llanden som r��der hos VISTA delar teleskopet med sin granne, ESO:s j��tteteleskop VLT (Very Large Telescope) p�� bergstoppen bredvid. Det g��r att det kan ta f��r ett teleskop p�� jordskorpan utomordentligt skarpa bilder.

Med ett s�� kraftfullt instrument till f��rfogande var astronomerna nyfikna p�� att skala bort n��gra av Bildhuggargalaxens mysterier. De studerar de otaliga svala, r��da j��ttestj��rnorna i galaxens omgivande halo som omger galaxen och de m��ter den kemiska sammans��ttningen i n��gra av NGC 253:s mindre satellitgalaxer. Dessutom letar de efter ��nnu ouppt��ckta objekt s�� som klothopar och ultrat��ta dv��rggalaxer som utan VISTA:s djupa bilder skulle vara osynliga. Med de unika data fr��n VISTA planerar de att kartl��gga hur galaxen bildats och hur den har utvecklats med tiden.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, ��r Europas fr��msta mellanstatliga organisation f��r astronomisk forskning och v��rldens mest produktiva astronomiska observatorium. Det st��ds av 14 l��nder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederl��nderna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och ��sterrike. ESO:s ambiti��sa verksamhet r��r design, konstruktion och drift av kraftfulla markbaserade forskningsanl��ggningar som g��r det m��jligt f��r astronomer att g��ra viktiga vetenskapliga uppt��ckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att fr��mja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal driver ESO Very Large Telescope, v��rldens mest avancerade observatorium f��r synligt ljus, och VISTA, det st��rsta kartl��ggningsteleskopet. ESO ��r den europeiska partnern i ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och v��rldens hittills st��rsta astronomiska projekt. ESO planerar f��r n��rvarande f��r ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop f��r synligt och infrar��tt ljus, E-ELT, som kommer att bli ���v��rldens st��rsta ��ga mot himlen���.

Detta ��r den ��versatta versionen av ESO:s pressmeddelande 1025, som tagits fram inom ramarna f��r ESON, ett n��tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl��nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f��r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h��ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige ��r Robert Cumming.

L��nkar

• Mer om ESO:s kartl��ggningsteleskop p�� svenska
• Mer om VISTA (p�� engelska)
• NGC 253 i synligt ljus

Kontakter

Robert Cumming
Kontaktperson f��r ESO:s ut��triktade verksamhet i Sverige
Tel: 070 49 33 114
E-post: robert@astro.su.se

Richard Hook
ESO, Survey Telescopes PIO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta ��r den ��versatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1025, som tagits fram inom ramarna f��r ESON, ett n��tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl��nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f��r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h��ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige ��r Robert Cumming.