eso0949sv — Organisationsmeddelande

VISTA: ett banbrytande nytt kartl�?ggningsteleskop b�rjar sitt arbete

11 december 2009

Ett nytt teleskop, VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, Kartl�?ggningsteleskopet f�r astronomi i synligt och infrar�tt ljus), har precis b�rjat sitt arbete vid ESO:s Paranalobservatorium och nu sl�?pps teleskopets f�rsta bilder. VISTA �?r ett kartl�?ggningsteleskop som registrerar ljus med infrar�da v�?gl�?ngder och �?r v�?rldens st�rsta teleskop som �?gnar sig helt �?t att kartl�?gga stj�?rnhimlen. Med sin stora spegel, ett brett synf�?lt och mycket k�?nsliga detektorer kommer teleskopet att visa den s�dra stj�?rnhimlen i ett helt nytt ljus. Spektakul�?ra nya bilder p�? Flamnebulosan, Vintergatans centrum och galaxhopen i Ugnens stj�?rnbild visar att det redan fungerar utomordentligt.

Teleskopet VISTA �?r det senaste tillskottet vid ESO:s Paranalobservatorium i Atacama�knen i norra Chile. Det �?r placerat p�? bergtoppen intill den d�?r ESO:s j�?tteteleskop VLT (Very Large Telescope) har sitt hem. VISTA:s huvudspegel, som �?r 4,1 meter i diameter, �?r den mest kraftigt kr�kta spegelni sin storleks- och kvalitetsklass som n�?gonsin gjorts. Spegeln har slipats s�? att avvikelserna fr�?n en perfekt yta motsvarar mindre �?n ett par tusendelar av bredden p�? ett m�?nskligt h�?rstr�?. Konstruktionen och slipningen blev ordentliga utmaningar.

F�r VISTA:s design och utveckling st�?r ett konsortium av 18 universitet i Storbritannen [1] som letts av h�gskolan Queen Mary vid University of London. Projektet blev ett in natura bidrag till ESO som en del av avtalet som skrevs n�?r Storbritannien blev medlem i ESO. Teleskopets design och konstruktion projekterades av UK Astronomy Technology Centre (UK ATC), som drivs av det brittiska r�?det f�r vetenskaplig och teknisk infrastruktur, STFC. Att ESO tills vidare tar �ver VISTA bekr�?ftades formellt vid en ceremoni vid ESO:s huvudkvarter i Garching, Tyskland den 10 december 2009, d�?r representanter f�r Queen Mary, University of London och STFC deltog. Teleskopet kommer nu att drivas av ESO.

- VISTA �?r ett unikt tillskott till ESO:s observatorium p�? Cerro Paranal. Det kommer att bryta ny mark i kartl�?ggningen av den s�dra himlen vid infrar�da v�?gl�?ngder och kommer att hitta m�?nga intressanta m�?l f�r vidare studier vid VLT, ALMA och det framtida European Extremely Large Telescope, s�?ger Tim de Zeeuw, generaldirekt�r f�r ESO.

I VISTA:s hj�?rta finns en kamera som v�?ger 3 ton och som inneh�?ller 16 specialgjorda detektorer k�?nsliga f�r infrar�tt ljus, vilket ger sammanr�?knat 67 miljoner pixlar. Genom att observera vid v�?gl�?ngder som �?r l�?ngre �?n de som kan uppfattas av ett m�?nnisko�ga kan VISTA studera objekt som �?r om�jliga att uppfatta i synligt ljus. Detta antingen d�?rf�r att de �?r f�r svala, dolda av stoftmoln eller s�? l�?ngt bort att deras ljus har blivit utstr�?ckt bortom de synliga v�?gl�?ngderna. F�r att f�rs�?kra sig om att den ljussvaga infrar�da str�?lningen fr�?n rymden inte drunknar i skenet fr�?n himlen och instrumenten m�?ste kameran kylas ner till 200 minusgrader. Den �?r dessutom f�rsluten med det st�rsta f�nstret som n�?gonsin byggts som �?r genomskinligt f�r infrar�tt ljus. VISTA:s kamera designades och byggdes av ett konsortium d�?r Rutherford Appleton-laboratoriet, UK ATC och Durhams universitet, alla i Storbritannien, ing�?r.

D�? VISTA �?r ett stort teleskop som dessutom har ett brett synf�?lt kan det b�?de detektera ljussvaga k�?llor och �?ven snabbt registrera stora omr�?den p�? himlen. Varje VISTA-bild f�?ngar ett f�?lt p�? natthimlen som �?r ungef�?r tio g�?nger fullm�?nens area. Teleskopet kommer dessutom att kunna registrera och katalogisera objekt �ver hela den s�dra himmelshalvan med en k�?nslighet som �?r fyrtio g�?nger st�rre �?n det som kunnat n�?s med tidigare genomm�nstringar av den infrar�da himlen, s�?som den mycket framg�?ngsrika Two Micron All-Sky Survey. Spr�?nget i observationskraft som VISTA inneb�?r �?' som f�rresten kan j�?mf�ras med steget i k�?nslighet mellan blotta �gat och Galileis f�rsta telekop �?' kommer att leda till att gigantiska m�?ngder nya objekt uppt�?cks och m�jligg�r dessutom l�?ngt mer fullst�?ndiga f�rteckningar �ver den s�dra stj�?rnhimlens s�?llsynta och exotiska objekt.

Ian Robson, direkt�r f�r UK ATC, till�?gger:
- Det �?r med stor gl�?dje vi bist�?r det astronomiska forskarsamh�?llet med VISTA-teleskopet. Den utomordentliga kvalitÿn hos dess vetenskapliga data �?r en eloge till alla de forskare och ingenj�rer som varit inblandade i detta sp�?nnande och utmanande projekt.
P�? den f�rsta sl�?ppta bilden syns Flamnebulosan (NGC 2024) samt dess omgivning. Den �?r ett spektakul�?rt moln av gas och stoft i den v�?lk�?nda stj�?rnbilden Orion. I synligt ljus ligger nebulosans k�?rna dold bakom tjocka moln av stoft och damm, men VISTA-bilden, tagen vid infrar�da v�?gl�?ngder, penetrerar m�rkret och avsl�jar hopen av unga stj�?rnor som g�ms inuti. VISTA-kamerans breda synf�?lt f�?ngar �?ven gl�den fr�?n nebulosan NGC 2023 och den ber�mda H�?sthuvudnebulosans sp�klika gestalt.

I den andra bilden har VISTA kombinerat tv�? vyer mot mitten av v�?r galax, Vintergatan, i Skyttens stj�?rnbild. Ohyggliga m�?ngder stj�?rnor framtr�?der �?' bara den h�?r bilden visar ungef�?r en miljon av dem. De flesta ligger normalt dolda bakom tjocka stoftmoln och kan uppfattas endast vid infrar�da v�?gl�?ngder.

F�r den sista bilden i sin serien har VISTA stirrat l�?ngt ut bortom v�?r galax f�r att ta ett familjeportr�?tt p�? en den s�? kallade Fornax-galaxhopen i Ugnens stj�?rnbild. Vidvinkelf�?ltet g�r att m�?nga galaxer kan f�?ngas i en enda bild, bland dem den i�gonenfallande stavspiralgalaxen NGC 1365 och den stora elliptiska galaxen NGC 1399.

VISTA kommer att till�?gna n�?stan all sin tid med att kartl�?gga den s�dra himmelshalvan p�? ett systematiskt s�?tt. Teleskopet b�rjar nu under dess f�rsta fem �?r med sex omfattande genomm�nstringar som har olika vetenskapliga m�?l. En stor kartl�?ggning kommer att t�?cka hela den s�dra himlen, medan de andra kommer att �?gnas �?t mindre omr�?den i mer detalj. VISTA:s kartl�?ggningar kommer att hj�?lpa oss att f�rst�? de k�?nda typerna av stj�?rnor och galaxer, deras f�rdelning genom rymden och ursprung, samt g�ra kartor �ver den tredimensionella strukturen av b�?de v�?r galax och dess grannar de Magellanska molnen. Dessutom kommer de att unders�ka f�rh�?llandet mellan universums struktur och de mystiska m�rka materian och m�rka energin.

De j�?ttelika m�?ngder data �?' cirka 300 gigabyte per natt eller mer �?n 100 terabyte per �?r �?' kommer att fl�da direkt in i ESO:s digitala arkiv d�?r de kommer att anv�?ndas av forskare vid datacentra i Storbritannien vid universiteten i Cambridge och Edinburgh f�r att skapa bilder och kataloger. Samtliga data blir publika och kommer att g�ras tillg�?ngliga f�r astronomer �ver hela v�?rlden.

Jim Emerson vid Queen Mary, University of London �?r ledare f�r VISTA-konsortiet. Han ser fram emot en rik sk�rd av vetenskap fr�?n det nya teleskopet.
- Historien har visat att n�?gra av de mest sp�?nnande resultaten fr�?n projekt som liknar VISTA blir de som man minst anar i f�rv�?g �?' och jag �?r personligen �?r mycket intresserad att se vilka de kommer att vara!

Noter

[1] VISTA-konsortiet leds av h�gskolan Queen Mary vid University of London och best�?r av f�ljande: Queen Mary, University of London; Queen's University of Belfast; University of Birmingham; University of Cambridge; Cardiff University; University of Central Lancashire; University of Durham; University of Edinburgh; University of Hertfordshire; Keele University; Leicester University; Liverpool John Moores University; University of Nottingham; University of Oxford; University of St Andrews; University of Southampton; University of Sussex och University College London.

Mer information

Detta �?r den �versatta versionen av ESO:s pressmeddelande 47/09, som tagits fram inom ramarna f�r ESON, ett n�?tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl�?nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f�r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h�?ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige �?r Robert Cumming.
ESO, Europeiska sydobservatoriet, �?r Europas fr�?msta mellanstatliga organisation inom astronomi och v�?rldens mest produktiva observatorium. Det st�ds av 14 l�?nder, bland dem Sverige. http://www.eso.org

L�?nkar

Kontakter

Robert Cumming
Kontaktperson f�r ESO:s ut�?triktade verksamhet i Sverige
Tel: 070 49 33 114
E-post: robert@astro.su.se

Prof. Jim Emerson
Queen Mary, University of London
UK
Tel: +44 794 127 1548
E-post: j.p.emerson@qmul.ac.uk

Richard Hook
ESO Survey Telescopes PIO
Tel: +49 151 1055 5780
E-post: rhook@eso.org

Julia Maddock
Science and Technology Facilities Council
UK
Tel: +44 1793 44 2094
E-post: julia.maddock@stfc.ac.uk

Si�?n Halkyard
Queen Mary, University of London
UK
Tel: +44 20 7882 7454
E-post: s.halkyard@qmul.ac.uk

Connect with ESO on social media

Detta �?r den �versatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso0949, som tagits fram inom ramarna f�r ESON, ett n�?tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl�?nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f�r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h�?ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige �?r Robert Cumming.

Anv�?ndningsregler f�r bilder och videor
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.