eso1044sv — Bildrelease

�??Atomer f��r fred�??: En galaktisk kollision p�?g�?r

10 november 2010

Astronomer vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) har skapat en spektakul�?r ny bild av den ber��mda Atomer f��r fred-galaxen, som �?ven kallas NGC 7252. Denna galaktiska hopslagning efter en kollision mellan tv�? galaxer ger ett utm�?rkt tillf�?lle f��r astronomerna att studera hur sammansm�?ltande galaxer p�?verkar universums utveckling.

�??Atomer f��r fred�?? �?r det n�?got m�?rkliga namn som givits ett galaxpar som h�?ller p�? att sm�?lta samman genom tyngdkrafternas inverkan. H�?ndelsen �?ger rum ungef�?r 220 miljoner ljus�?r bort i stj�?rnbilden Vattumannen. Det krockande paret, tillsammans k�?nt under beteckningen NGC 7252 eller Arp 226, �?r n�?tt och j�?mnt tillr�?ckligt ljusstarkt f��r att kunna observeras av amat��rastronomer som en mycket ljussvag otydlig fl�?ck. Den h�?r mycket djupa bilden skapades av ESO:s vidvinkelkamera WFI (Wide Field Imager) p�? 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.

Bland de processer som p�?verkar hur universum utvecklas �?r kollisioner mellan galaxer en av de viktigaste. F��r astronomerna ger s�?dana krockar viktiga ledtr�?dar till varifr�?n galaxerna kommer. Turligt nog �?r dessa kollisioner utdragna h�?ndelserҚsom p�?g�?r i miljontals �?r, vilket ger forskarna gott om tid att observera dem.

Den h�?r bilden p�? �??Atomer f��r fred�?? ger en ��gonblicksbild av en kollision i all sin kaotiska prakt, mot en fond av otaliga, avl�?gsna galaxer. De l�?nga svansarna, som best�?r av str��mmar av stj�?rnor, gas och stoft, skvallrar om det intrikata samspelet mellan galaxerna, styrt av tyngdkraften. Bilden visar �?ven de m�?rkliga skal som bildades n�?r gas och stj�?rnor revs ur de kolliderande galaxerna f��r att sedan �?ter linda sig runt deras nya, gemensamma k�?rna. Medan m�?ngder av materia sk��ts ut i rymden trycktes andra omr�?den samman, med f��ljden att nya utbrott av stj�?rnbildning utl��stes. Resultatet var att hundratals mycket unga stj�?rnhopar skapades, som nu �?r mellan 50 och 500 miljoner �?r gamla. Enligt forskare kan dessa vara f��reg�?ngare till de t�?ta, runda stj�?rnklungor som kallas klothopar.

�??Atomer f��r fred�??-kollisionen kanske ber�?ttar n�?got om framtiden f��r v�?r galax. Astronomer f��rutsp�?r att om tre till fyra miljarder �?r kommer Vintergatan och dess granne Andromedagalaxen att kollidera, p�? ungef�?r samma s�?tt som �??Atomer f��r fred�??. Men det finns inga sk�?l till panik. Avst�?nden mellan stj�?rnorna inuti en galax �?r s�? enorma att det �?r mycket osannolikt att solen hamnar i en frontalkrock under sammang�?endet.

Objektets underliga smeknamn har en intressant historia. I december 1953 h��ll USA:s d�?varande president Eisenhower ett tal som blev k�?nt som �??Atomer f��r fred�??. Dess tema var att fr�?mja k�?rnkraften f��r fredliga �?ndam�?l - ett p�? den tiden hett �?mne. Talet och konferensen d�?r den h��lls till fick efterdyningar s�?v�?l i forskarsamh�?llet som utanf��r, s�? pass att NGC 7252 kallades �??Atomer f��r fred�??-galaxen. Namnet �?r faktiskt m�?rkligt passande. Den underliga formen som vi ser, resultatet av tv�? galaxer som sm�?lter samman f��r att skapa n�?got nytt och m�?ktigt, f��r kanske tankarna till k�?rnfusion. Dessutom p�?minner j�?tte��glorna om ett l�?roboksdiagram ��ver elektroner som kretsar kring en atomk�?rna.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, �?r Europas fr�?msta samarbetsorgan f��r astronomisk forskning och v�?rldens mest produktiva astronomiska observatorium. Det st��ds av 14 l�?nder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederl�?nderna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och �?sterrike. ESO:s ambiti��sa verksamhet r��r design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanl�?ggningar som g��r det m��jligt f��r astronomer att g��ra banbrytande vetenskapliga uppt�?ckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att fr�?mja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, v�?rldens mest avancerade observatorium f��r synligt ljus, och VISTA, det st��rsta kartl�?ggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och v�?rldens hittills st��rsta astronomiska projekt. ESO planerar f��r n�?rvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop f��r synligt och infrar��tt ljus, E-ELT, som kommer att bli �??v�?rldens st��rsta ��ga mot himlen�??.

Kontakter

Robert Cumming
Onsala rymdobservatorium
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei M��nchen, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta �?r den ��versatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1044, som tagits fram inom ramarna f��r ESON, ett n�?tverk av medarbetare i ESO:s medlemsl�?nder som fungerar som lokala kontaktpersoner f��r media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra h�?ndelser. ESON:s kontaktperson i Sverige �?r Robert Cumming.

Anv�?ndningsregler f��r bilder och videor
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.